Düsseldorf.
kl. 08.58

Sitter just nu och målar naglarna. På P3 spelas något avsnitt ur en barnradioteater. Sara sussar sött i sängen. Fattar inte hur hon kan sova med benen uppvikta, som om halva kroppen befinner sig i en sittande position? Förstår egentligen inte hur hon kan sova länge på mornarna här överhuvudtaget? Min säng är så obekväm att man bara förmås sova i den i rejält trötta stadium. Dessutom sätts morgontrafiken igång utanför vårt fönster vid halv 7tiden. De höga byggnaderna längs med den smala gatan skapar dånande ljud som aldrig dör bort. Och som tar sig rakt in genom våra öppnade fönster, för högt uppsatta för att kunna stängas. Ibland är det svårt att höra vad den andre har att säga.

Jahap, nu dog Internet igen!