Den senaste månaden har vår dusch levt sitt eget lilla liv. Helt okontrollerbart, inkonsekvent växlar strålarna mellan brännande hetta och isande kyla.

Funderar just på om det skulle vara den outtalade anledningen till att SGS nyligen valt att inte höja vår hyra för år 2010. Som en hint om att alla bör duscha mindre?

Förövrigt så har jag och Johan löst problemet med våra ”icke-funktionerande” element. Vi hittade nämligen vredet som reglerar dem. Men samtidigt insåg vi att dess funktion inte är något vidare aktuell i vårt fall, vår lilla lägenhet värms redan upp tillräckligt bra av alla de andra elektriska apparaterna. Nästan för bra…

Fy fan! Det här är tredje gången som min cykelbroms svikit mig och frusit fast när jag har tänkt träna.

Efter allt slit med alla vinterkläder (lager på lager, termobyxor, monsterjacka och cykelhjälm – allt för att jag inte ska frysa) hoppar jag på cykeln och bromsar in inför nedförsbacken. Precis just då inser jag ”FAN!” – bromsen har fastnat tätt intill hjulet och däcket är låst.

Bittert kliver jag av. Släpar cykeln tillbaka till skjulet genom det bruna, grusfyllda slasket.

Argt, stampandes kliver jag upp för trappan.

Besviket ser jag mig själv i spegeln i hissen och stänger av musiken i mp3spelaren.

Irriterat klär jag av mig alla jävla ytterkläder och allt lager på lager.

Surt sätter jag mig vid datorn och skriver det här jävla inlägget.

Antar att jag tvingas vika mig inför vinterkölden och omständigt nog får ta spårvagnen imorgon om det ska bli någon träning.

Ska dessutom konka iväg min jävla cykel till någon verkstad (misstänker att det rör sig om ett fall av rostningsproblem).

Fy fan säger jag bara.